H.R. Porter

"Well who stands to benefit? Who had the opportunity and the motive?"

                                                                                        - Hunter S. Thompson

Detta inlägg heter "I Hunters Anda" och citatet ovanför är mycket relevant för inlägget. Läs citatet och lägg det på minnet när ni läser detta, ni kommer att se den röda tråden genom det hela, det är inte svårt att se varför.

Ikväll pratade jag med en vän om lite olika saker men framför allt sjukdomar som fått mediautrymme. För närvarande är det svininfluensan som är på alla löpsedlar, så länge det inte handlar om kungafamiljen och bröllopet. Andra sjukdomar som figurerat mycket dem senaste åren är SARS och H5N1 (fågelinfluensan) och nu är det dags för svininfluensan förstås.

Min vän nämnde att han läser Expressen och Aftonbladet dagligen och får en hel del av sin information om omvärlden där och särskilt om dessa sjukdomar. Det är precis vad dem vill, det är precis vad dem många här i världen vill.

Det senaste stora scoopet gällande svininfluensan är den uppblåsta, mediadyrkade och symbolen Obama. Han ska ha träffat en mexikan som mindre än ett dygn efter att dem träffats dött av just svininfluensan. President Obama testas tydligen hela tiden efter det för svininfluensan och alla testen är negativa som tur är (det var inte ett skämt, jag vill inte se honom drabbad av svininfluensan). Varför är det så noga för honom, Obama, att visa att han stått i kontakt med en smittad (dem visste tydligen inte han vart smittad när dem träffades)? Två anledning, eller tre om jag ska vara snäll.

1. Vi börjar med den snälla anledningen: Obama vill visa att han bryr sig om folk i fattiga länder och vem vet, kanske han faktiskt bryr sig om en mexikan som drabbats. Eller okej, jag tror nog han bryr sig faktiskt men detta är det minst viktigaste skälet för att han vill visa att han bryr sig.
2. En annan anledning är att Obama har problem med att verka vara en normal amerikan; många ser honom som en elitist och akademiker utan kontakt med verkliga livet hos vanliga amerikaner. Genom att ha kontakt med en "vanlig" mexikan så hoppas han verka mindre elitistisk.
3. Den sista anledningen är även den politisk. Att genom hans engagemang i sjukdomen i allmänhet få folk att fokusera och tänka på sjukvård och hälsa; ett område han måste få med sig folket i USA för att kunna driva genom sin agenda inom sjukvård i landet.

Detta gäller då Obama och USA i allmänhet och detta var inte det jag och min vän pratade om. Han nämnde dock Obama-artikeln så jag passade på att ta upp det.

Nu har ni kommit så här långt i mitt inlägg, ser ni nu röda tråden gällande citatet? Om inte så oroa er inte; jag kommer att ha kvar den tråden, kommer bara att bli tydligare.

Nu går vi till det som inte rör Obama och USA lika mycket utan det som berör globalt och jag fokuserar speciellt på oss i Sverige.

År efter år läser vi om sjukdomar, epidemier, hur vi ska skydda oss, symptom, folk som dör och varför vi ska vara rädda. Tidningar som Expressen och Aftonbladet är särskilt intresserade av dessa nyss nämnda områden; tack gode Gud att vi har dem. Eller?

Aftonbladet och Expressen skriver löpmeter efter löpmeter om sjukdomar som svininfluensan, SARS och fågelinfluensan, inte för att hjälpa oss läsare, utan för att sälja mera lösnummer. Ju större och skrämmande dem får det att verka desto mer människor som ser löpsedlarna i kiosken eller rubrikerna på nätet kommer att läsa artikeln och följdartiklarna och ge tidningarna/hemsidorna mera läsare/besökare. Fler läsare och besökare leder till att dem kan ta ut mera i annonsintäkter och på så sätt tjäna mera pengar och hålla ägarna glada och rika. Jag har inget emot att ägarna får sina pengar men jag har något emot att sälja saker med hjälp av rädsla. Utan rädslan så bryr sig inte folk och köper inte tidningen och det är inte bra för dem. Skrämmer dem upp oss så tjänar dem pengar, så lätt är det.

Vad händer då för läsarna som läser alla dessa artiklar om sjukdomarna? Dem tänker inte nog mycket och dem kollar inte upp faktan. Om dem gör det så inser dem att det tidningarna sätter på löpsedeln max förtjänar en halvsida på utrikessidan. Därför tänker jag ta på mig det stora ansvaret att säga sanningen här; för min vän, för mig själv och för eventuella andra läsare jag har.

Vi börjar med en "epidemi" som prydde alla löpsedlar för ett tag sedan, nämligen fågelinfluensan. Något sånär bra statistik på fågelinfluensan, eller för att vara exakt H5N1, har först sedan 2003. Löpsedlarna var fyllda med artiklar om symptom som vi ska se upp med och hur vi ska vara rädda för att dö av det. Folk med ansiktsmaskar syntes i bilder och folk över hela världen köpte ansiktsmaskar för att vara redo. Vaccin och mer eller mindre effektiva botemedel köptes i enorma mängder och det tog till och med slut i vissa länder på grund av enorm efterfrågan.

Hur många har dött av fågelinfluensan sedan 2003? Siffrorna jag använder är från WHO (World Health Organisation, ett FN-organ) och är väldigt nya; från 23:dje april detta år. Så hur många dog? 257 stycken människor. 257 stycken på vår jord som har över 6 miljarder människor. Jag ska inte ens bry mig om att visa hur många procent av världens befolkning som dog för det talet vore löjligt litet. Låt oss jämföra den siffran med något osannolikt; folk som dör av blixtar. I USA dör 90 personer varje år på grund av blixtnedslag så under 3 år så dör mer folk av blixtnedslag än alla som dött i den fruktade, hemska, epidemiska, livsfarliga fågelinfluensan sedan 2003. Varför finns det folk som är rädda för fågelinfluensan när vi har en annan ENORM FARA; BLIXTNEDSLAG!!! Ni inser sarkasmen här och ni inser idiotin som tidningarna slänger ut varje dag för att sälja mera lösnummer.

Okej, fågelinfluensan har vi pratat nog om, vidare till SARS, en annan "livsfara". När SARS vart som störst i alla tidningar och andra medier och folk vart rädda för det och återigen köpte ansiktsmasker, 2002-2003, så var det globalt 8273 fall av folk som smittas av SARS. Av dessa fall så dog 775 människor. Detta är under 10 % av alla fallen. 775 döda under ungefär 1 år. För er som vill så kan ni jämföra det med antalet döda i blixtnedslag i USA enligt fågelinfluensemodellen. Kom ihåg att det bara gäller för USA; globalt dör det med andra ord många fler än som dog/dör av SARS. Tar vi statistikunderlaget från USA och räknar med samma dödsfrekvens överlag på hela värden så dog mer människor av blixtnedslag än av SARS. Återigen kan vi konstatera följande; VI KOMMER ATT DÖ, HERREGUD, DEM DÖDLIGA BLIXTARNA ÄR HÄR!

Varför blev folk så enormt rädda för fågelinfluensan då? Vi kollar på symptomen som var i alla tidningarna, det säger en hel del om varför folk blev rädda. Feber, hosta, ont i halsen och muskelvärk är symptomen på fågelinfluensan. Hur ofta känner har vi inte dem symptomen? Hur ofta av dem gångerna tänker vi oss att vi drabbats av fågelinfluensan? Jo, när vi blir bombarderade av symptomen, riskerna och rädslan i tidningar. Globalt vart det otroligt många falska fall tack vare media som upplyser oss om dessa symptom, som drabbar många, och många blir hypokondriker när dem ser bilder på folk som dött i Kina. Korkat, va? Men det är så vi människor fungerar; masshysteri är vanligt.

 Jag och min vän pratade först om fågelinfluensan och sedan sa han en sak om SARS som gick ungefär så här; "men SARS då, den dödade ju flera tusen globalt." Flera tusen döda. Min vän är smart, mycket smart, men ändå trodde han att tusentals dött av SARS. Precis det tidningarna vill folk ska tro. Sanningen är långt ifrån lika intressant som det dem får folk att tro. Det intressanta är att tidningarna inte ljuger direkt; dem överdriver inte antalet döda. Men genom att rapportera dödssiffror varje dag så får dem folk att tro det är många fler som dör. Genom att dra upp enormt pessimistiska beräkningar gjorda av mer eller mindre tillförlitliga källor och skriva att så många KAN komma att dö så får dem återigen folk att tro att många fler dör än vad sanningen är. Dem ägnar en mening för att skriva hur många som faktiskt dött och resten av artikeln ägnas åt att skriva hur många som KAN komma att dö. Vilken siffra minns man; den man läser en gång eller den man läser om efter om i samma artikel? Jag minns den jag läser om och om igen och det vet dem som skriver artikeln; dem är inte korkade.

Symptomen för SARS då? Mycket liknande dem för fågelinfluensan; ont i halsen, feber, muskelvärk, magont, trötthet, hosta och liknande. Samma sak här; vanliga symptom som i kombination med skrämmande rubriker skapar masshysteri. Samma symptom som vid fågelinfluensa och SARS gäller för svininfluensan. Har vi vanliga symptom som många har? Ja. Har vi skrämmande rubriker och bilder? Ja. Leder detta till masshysteri? JA!

Fördelarna med mediernas uppblåsning av sjukdomar varje år? Jo, det finns faktiskt fördelar. Vi börjar med en bra sådan; folk oroar sig och testar sig. Även om detta låter korkat så är det en fördel trots alla tusen efter tusen som oroar sig i onödan testar sig för det innebär att folk som faktiskt smittats får veta det och kan få hjälp. Det ska dock inte gå överstyr vilket det gjort varje år.

En annan "fördel" för vissa som följer skrämmande artiklar och rapporter är en fördel för läkemedelsföretagen och företagen som tillverkar ansiktsmasker och dylikt. Folk vaccinerar sig, länder köper upp mera vaccin och mera medicin och företagen tjänar en hacka på att marknadsföra mer eller mindre fungerande läkemedel. Det är deras jobb; att utnyttja rådande läget för att sälja och hålla aktieägarna nöjda och göra dem rikare. Det är så företagen fungerar och det är både bra och dåligt förstås. Företagen själva gör sitt bästa för att få mer och mer folk oroliga, nyfikna och rädda så att någon köper skydd av dem. Dem publicerar dem negativaste rapporterna och pratar mer än gärna med media för att "utbilda" folk om riskerna och symptomen.

En till fördel är att staten tjänar en massa pengar. Företagen köper material och investerar och betalar skatt på detta. Folk och kliniker köper läkemedel och vaccin och betalar moms. Företagen får en större vinst och betalar mera skatt till staten. Pengar rullar på fint till statskassan jämfört med ett år helt utan sjukdomshysterier. Det är så staten fungerar med; dem tar gärna emot pengar.

Så där ja, nu har jag nog skrivit nog för ikväll, har suttit med det här i flera timmar. Känns bra att kunna skriva något, även om ingen annan än jag kommer att läsa eller ens bry mig om detta. Jag gillar det dock så oroa er inte för att jag skrivit i onödan.

Just ja, den röda tråden med Hunter-citatet; ser ni den? Bra jobbat isåfall. Jag började texten med citatet av en anledning med andra ord. Namnet på texten, "I Hunters Anda," har också en mening. Ni som läst Hunter och som vet något om honom har nog insett det redan med.





So long,

Henry Ray Porter